I morse började jag med Renzo Aneröds senaste bok "Fiender".. Nu är jag klar.. Det gick inte att släppa boken ifrån sig mer än några korta stunder.

Läs den, den är totalt fantastisk!!! Jag har fortfarande en skum känsla i kroppen, ett slags antiklimax.. När kommer hans nästa bok ut? Kommer det någon mer bok?

Jag är mycket fascinerad av hur en författare kan fånga verkligheten i text på ett så naturligt sätt som Renzo gör. Hans böcker skulle lika gärna kunna vara dokumentärskildringar..

Renzo Aneröd (f. 1969) är dokumentärfilmare och författare. Fiender är tredje delen i en trilogi om varför unga människor väljer våldets och kriminalitetens väg. De två tidigare är Löftet (2004) och Vildsvinet (2007). Hans senaste film Jag vill inte leva detta livet (sändes i TV2, 2009-04-05) fäste uppmärksamheten på det utbredda bruket av drogen GHB i Göteborg och har haft avgörande inverkan för polis och sociala myndigheters arbete.

Om "Fiender"
För ungdomarna som söker sin framtid i skuggan av den nedmonterade välfärden är världen laglös, våldsam och fylld av trakasserier och förnedring.
Några flyr in i GHB-missbruk, en del söker tryggheten i gänget där alla har samma etniska rötter, andra dras till politiska rörelser där de finner förklaringar till sin utsatthet och övervinner sin rädsla. Hos nynazisterna får de upprättelse och gemenskap, men också en chans till revansch. Militanta antifascister utmanar dem.
Hårda gatustrider utkämpas. Våldsspiralen trappas upp. Föräldrar och lärare står handfallna, polis och myndigheter kommer alltid för sent. Fiender är en intensiv och skakande roman om varför en del ungdomar dras till extrema rörelser. Men oförutsägbara händelser kan ändra allt. Oväntade kärleks- och vänskapsband kan knytas och spänningar lösas upp.
För några finns dock bara en utväg: att få ge uttryck för sitt raseri över ett samhälle de anser ha svikit dem.

Det finns inget bättre än dagar då man kan ligga hemma i soffan & läsa en bra bok.

Igår kväll avslutade jag "The heroin diaries" av & med Nikki Sixx. Ian Gittins är medförfattare.

Riktigt grym bok som är skriven i dagboksform med en hel del bild & textklotter. Kan ibland te sig en en aning rörigt, särskilt med röd text på svart bakgrund men det är oxå det som ger boken den där speciella känslan. Det gäller & ha bra ljus när man läser denna bok..

Extra roligt är det givetvis om man har läst de andra böckerna av samma författare, t ex "Dirt". Jag håller även på med Slash bok just nu.. Händelserna beskrivs från helt olika synvinklar & helheltsbilden blir en annan när man läser flera böcker som handlar om ungefär samma människor & händelser.

Drogerna avlöser varandra i rasande fart i Nikki Sixx alltmer uppspeedade liv. Hans redan från början galna, provocerande beteende tar sig nya former. Men innerst inne finns ett rop på hjälp som han till slut själv lyssnar på.

I boken får vi följa Nikki Sixx & de människor runt omkring honom, vad de har att säga om de galna åren & hur de kände inför altt det både roliga & samtidigt tragiska som skedde i bandets närhet.

Ja det är sannerligen ett under att vissa av dom lever idag..

Nu har jag äntligen läst Monica Antonssons bok Sanningen om Gömda. Om något senare än många andra.

Jag ville väl hålla illusionen om att Liza Marklunds "sanna historia" Gömda var sann ett tag till.

Eftersom jag har bott i Nyköping & det hela handlar om en familj från Oxelösund så har jag som många andra där hört vissa små historier under åren.Många vill ju göra gällande att de känner eller väl vet vem bokens huvudpersoner är.

När jag började läsa boken var jag mycket skeptisk & tyckte att den här Monica Antonsson nog har ett horn i sidan till Liza Marklund & därför gick så hårt fram. Ju länge in i boken jag kom desto mer förbryllad & förvånad blev jag.

Nu tror jag att alla parter nog har spätt på i vissa delar av berättelsen men att Liza Marklund har begått ett misstag genom att hävda att Gömda är en sann berättelse.

Hade hon bara valt att beskriva boken som byggd på en sann historia så hade mycket varit annorlunda idag.

Direkt efter jag var klar med den här boken så övergick jag till att läsa "Mia Erikssons" bok Emma, Mias dotter. Eftersom jag inte är helt insatt i hur turerna kring Monica Antonssons avslöjande har gått så lugnar jag mig med att vidare uttala mig i frågan.

Men klart är att Emma, Mias dotter inte fick mig att fastna på samma sätt som den kanske annars skulle ha gjort.

Det jag har skrivit nu är ingen recension utan mer en reflektion på dessa böcker & de avslöjanden som har gjorts i samband med dem.

Jag kommer försöka sätta mig in mer i ämnet.

Här är ett oerhört intressant fall värt att sätta sig in i.

Jag fick upp ögonen för detta när jag läste boken "Tre bröder" av Christian Holmén och Dick Sundevall.

Nu har jag hört att en resning eventuellt är på gång i fallet. Det kommer att bli mycket intressant & vi ska se om rättvisa äntligen kan skipas.

Jag för min del tror till 100 % Özkan är oskyldig & även om nu ett under skulle ske & han får upprättelse så har han ju ädå förlorat många många viktiga år. För att inte tala om tron på det svenska rättsamhället.

Att en människa kan dömas till livstids fängelse på bara indicier tycker jag är mycket underligt. Men det finns väl en anledning till att moder justicia är avbildad med ögonbindel..

Läs gärna mer om Rinkebymordet & läs framförallt boken om du inte redan har gjort det.

Lillemor Östlins bok "Dagbok från kvinnofängelset" kan jag verkligen rekommendera om man både vill ha sig ett gäng goda skratt men oxå ett par tankeställare.

Hennes underbara subtila ironi över sin vardag genomsyrar hela boken.

Jag tror jag har skrattat högt i varje kapitel, älskar hennes fantastiska skrivspråk.

Detta är Lillemors andra självbiografiska bok & hon berättar öppet & ärligt om sig själv & hur hon ser på vårt samhälle & dess ansvar.

Låt er inte luras av bokens omslag & titel som jag kan tycka är en aning missvisande & deprimerande. Boken är otroligt underhållande på det humoristiska planet.

I den här boken får vi följa henne under en fängelsevistelse som hon muckade ifrån förra året.

I början är boken glad & uppsluppen men under de sista kapitlen mer ledsam pga vissa händelser som inträffar i livet "utanför" men som berör Lillemor på "insidan" väldigt starkt.

Detta är i korthet vad boken handlar om:

Sensommaren 2007 arresteras Lillemor Östlin utanför sitt hem. Polisen hittar amfetamin. Hon döms till 18 månader på Ljustadalens fängelse. Det är första gången Lillemor sitter på en öppen anstalt, men efter några månader flyttas hon till Hinseberg. Hon är tillbaka på Sverges tuffaste kvinnofängelse, men det gör henne inget - hon känner sig hemma där.

Håller polisen på att förlora kriget mot den organiserade brottsligheten?
För första gången berättar Olle Liljegren, fd kriminalkommissarie vid Underrättelseroteln, om arbetet med att kartlägga och infiltrera den svenska maffian. Han hade bland annat rollen som "Hanterare", vilket innebar att rekrytera och hålla kontakten med polisens infiltratörer, på ytan vanliga svenska killar som frivilligt tog på sig att under falsk identitet och med livet som insats försöka ta sig så långt in som bara möjligt bland Sveriges absolut farligaste och mest hänsynslösa brottslingar. Mellan åren 1996-2004 genomfördes ett stort antal hemliga polisoperationer, bl a mot Bandidos och Hells Angels. Arbetet kröntes med att polisen lyckades krossa och upplösa Brödraskapet i Stockholm.
En spännande och sann inifrånskildring av den brutala kampen mot den svenska maffian.

Den här boken bör läsas av alla men främst de som fortfarande tror att vi i Sverige är befriade från en korrupt polis maffia.

Här är ett utdrag ur boken. Det är en intervju mellan Dick Sundevall o en erfaren kriminalpolis som vill vara anonym.

Under intervjun nämnde kriminalaren helt plötsligt ordet "förtitt"  Vad står det för inom polisverksamheten?

-Det är när vi tar oss in i en lägenhet eller ett hus, innan vi fått ok från domstol eller en åklagare att göra husrannsakan, svarade han.

-Nu förstår jag nog inte vad du menar, sa jag.

-Vi går först in och kollar om det finns tjuvgods, vapen eller knark där. Och om det finns det, så begär vi att få göra husrannsakan senare samma dag, eller dagen därpå. Men vi genomför alltså en förtitt, så att vi vet vad som finns där i förväg.

-Och om det inte finns nåt som tyder på någon brottslighet, så får husägaren eller lägenhetsinnehavaren aldrig veta att ni varit inne och rotat i deras hem.

-Nej, självklart inte.

-Ni har ju inget lagstöd alls för det här. Det är hemfridsbrott och grovt tjänstefel.

-För oss är det en förtitt, sa han.

Infiltratören - den smutsigaste härvan inom svensk polis

Det här är en bok som bör läsas av ALLA.

Den handlar om den i media mycket uppmärksammade poliskommissarien Olle Liljegren o hans informatör Max Åström.

Max jobbade undercover i åtta år åt svenska polisen. De metoder som användes är i allra högsta grad olagliga men detta undanhölls både åklagare o domstol, för att inte tala om svenska folket. I slutänden så blev det ändå så att polisen kom undan med allt detta genom att ljuga o mörka in i det sista.

Max däremot fick fängelsestraff o lever under ständigt hot.

Boken är skriven på ett sätt som är lätt att läsa o förstå o den är rak o ärlig. Däremot kan man mellan raderna förstå att givetvis kommer inte hela sanningen fram, alla vill såklart skydda sig själva o framstå i bättre dager än vad egentligen är fallet.

Kontentan av detta? Ja min spontana första tanke.. Efter att ha läst denna bok, finns det då någon som nånsin skulle få för sig att "hjälpa" den svenska polisen. Det hoppas jag verkligen inte.

Håller just på & läser boken Gomorra & hittade en textrad jag blev fullkomligt kär i.. "Det är som en sorts skönlitterärt reportage där den subjektiva berättelsen blir den litterära skapelse som lindats kring en robust juridisk struktur av sanning."

Snacka om vackert...

Jag försöker snabbläsa denna bok så att jag ska kunna se filmen. För det finns inget värre än att se filmen först. Det dödar den egna fantasin. Men å andra sidan vet jag att jag som vanligt kommer att gapa högt & bli irriterad när jag väl ser filmen om den inte stämmer överens med min bild av boken.

Av misstag började jag även läsa "Infiltratören" & den kunde jag inte riktigt slita mig ifrån. Så nu håller jag på med den, "Gomorra" samt en bok jag bara läser på gymet, "Överlevare mot alla odds" Blir lite småstressigt faktiskt.

Min bild av en utopi är en varm sommardag med mås skri, sandstrand, all tid i världen & hur många bra böcker som helst.

Hade faktiskt en dröm en gång om att jag fick läsa världens bästa bok. Vilken bok det var & vad den handlade om förtäljer inte drömmen men när jag vaknade kände jag mig både upprymd & besviken..