Lillemor Östlins bok "Dagbok från kvinnofängelset" kan jag verkligen rekommendera om man både vill ha sig ett gäng goda skratt men oxå ett par tankeställare.

Hennes underbara subtila ironi över sin vardag genomsyrar hela boken.

Jag tror jag har skrattat högt i varje kapitel, älskar hennes fantastiska skrivspråk.

Detta är Lillemors andra självbiografiska bok & hon berättar öppet & ärligt om sig själv & hur hon ser på vårt samhälle & dess ansvar.

Låt er inte luras av bokens omslag & titel som jag kan tycka är en aning missvisande & deprimerande. Boken är otroligt underhållande på det humoristiska planet.

I den här boken får vi följa henne under en fängelsevistelse som hon muckade ifrån förra året.

I början är boken glad & uppsluppen men under de sista kapitlen mer ledsam pga vissa händelser som inträffar i livet "utanför" men som berör Lillemor på "insidan" väldigt starkt.

Detta är i korthet vad boken handlar om:

Sensommaren 2007 arresteras Lillemor Östlin utanför sitt hem. Polisen hittar amfetamin. Hon döms till 18 månader på Ljustadalens fängelse. Det är första gången Lillemor sitter på en öppen anstalt, men efter några månader flyttas hon till Hinseberg. Hon är tillbaka på Sverges tuffaste kvinnofängelse, men det gör henne inget - hon känner sig hemma där.